camfra

Har nyligen kommit hem efter 8h arbetsdag och stellet fix och en liten ridtur med bästa Totteman. Borde egentligen gå och lägga mig då jag enligt mitt schema börjar kl 7 i morgon. Men har det kommit ut ytterligare ett nytt avsnitt av Pretty Little Liars så bara måste man ju se det!!!

Alltså ibland älsar jag mina arbetskamrater lite extra härlig är Louise. Hade den roligaste konversationen i Tisdags när vi fick våra lönespecar (eller ja mest Louise som pratade)
Louise: Alltså nu ska jag göra en budget för den här månaden, tror du jag lyckas hålla den?
Jag: nää

5 minuter senare
Louise: Faaan Camilla jag har spräckt budgeten!
Jag: Men hur lyckades du met det
Louise: men det är ju rea på Nelly på ett par grejer jag velat haft länge, har jag egentligen inte sparat pengar då?
Jag: nä Louise så funkar det inte riktigt
Louise: Nähä.... aj då


Jag & Louise och resten av elitlaget i Söderhamn -04

Fan jag kämpar och jag sliter och jobbar på, men hur jag än försöker så ska all skit drabba mig och min häst!!!
Fina fina Tottekillen! Nu ska han gå på kortison i 3 veckor så hoppas vi på att han blir helt bra, vilket veterinären trodde för det såg bra ut och vi hann på problemet i ett tidigt skede och det allra bästa att jag kan rida min lilla Tottis hela tiden så han kommer vara helt igång efter dessa 3 veckor. Det enda är om han blir helt bra (vilket han borde bli) så är det ytterligare 28 dagars karens innan jag får tävla, jaha antar vi stryker ytterligare en tävling då....



Smågroggy Totte på ATG. Inte nog med att dumma veterinären ska tvinga in honom i ett läskigt rum, hon droga honom och tvingar ner en slang genom näsan. Totte kommer aldrig mer vilja åka till veterinären haha

FML!!!

Usch då, idag fick man lite perspektiv på allting man har gnällt över i sitt liv den senaste månaden. Har ju tyckt att Tottes förkylning varit ett stort problem osv. Kan säga att idag kändes det som en liten skitsak när jag hittade en dödsannons i tidningen. Tycket jag kände igen efternamnet och tyckte det var tragiskt med en sådan ung människa och mycket riktigt när jag tittade på namnen bland dom anhöriga hittade jag en av mina närmaste kompisar från gymnasiet. Hennes söta lillebror gick bort i cancer för bara ett par dagar sedan endast 18 år gammal... Livet är absolut inte rättvist, dessutom insåg jag nyligen att för bara någon vecka sedan var det 6 år sedan fina Jenny också försvann i från oss endast 19 år gammal
Hoppas att dom alla tar handom  varandra däruppe i himlen....

Happ, ingen träning idag och träning blir det inte för Leif på Tisdag heller. Mamma ringde i Måndags då pappa tyckte att Totte var hänging och hade ätit lite dåligt och hostade. Eftersom jag jobbade mellan 7-18 hade jag ju ingen möjlighet att titta till honom alls och mamma tog tempen på honom. Visade sig att han hade feber. Åkte hem igår efter jobbet och pysslade om honom lite och tempade honom, då hade febern gått upp lite mot måndagen. Men idag när jag tog in honom var han mycket piggare och busfröet i honom var tillbaka. Vart en hel del bus på vägen in (får hoppas att det är ett bra tecken för det var så han betedde sig förra gången när han började bli av med sitt virus). Tempade honom och då hade febern gått ner. Hostar mindre gör han också, men han var lite snorig fortfarande. Hoppas snart att han är helt feberfri även fast han inte ligger så högt ligger strax över sin normaltemp så det är ju inte jättehög feber han har. Inte som förra gången när han nästan hade 40 graders feber. Så det är ju skönt i alla fall och just ner verkar det gå åt rätt håll.
Men känns som jag är förföljd av otur med honom även fast han peppar peppar aldrig haft något allvarligt fel.
Hela första året bestod bara av en massa skit. Första hade vi problem med sadeln, sedan åkte han på sitt megavirus som vägrade gå över (ca 2 månader tog det innan han var helt frisk och återställd), sedan nästan direkt efter han tillfrisknat fick han början till hovböld, men som tur var hann vi på det innan det vart så farligt. Det var våran första säsong, inför andra säsongen fick han infektion i en hårsäck som sprack och blev ett ganska stort sår mitt under sadeln vilket gjorde att jag inte kunde rida honom på ca 1månda för det aldrig ville läka ihop ordentligt. Och i höstas vrickade han till sig lite i ett bakben vilket gick över väldigt snabbt och så nu förkylning. Allt detta har han haft  och jag har snart ägt honom i 3 år. Räcker det inte nu? Kan ju ändå säga att jag är väldigt tacksam över att det hände nu och inte om ca 1 månad när det bara varit någon vecka kvar tills tävlingarna drar igång. Utan nu får han tillfriskna i lugn och ro och vi hínner ändå igång till säsongen.

Var som sagt iväg i fredags och tränade lite dressyr själv i ridhuset och Totte var finare än finast! Tränade mycket på övergångar mellan skritt ocg trav och fick en riktigt alert liten häst :) Jobbade sedan med lite volter och sidvärtsrörelser. I galoppen vart det mest jobb med galoppgfattningarna som Annika sagt till mig om att jobba med. Och ja vad ska man säga, han gjorde allt perfekt med bra driv och riktigt posetiv. Vart lite spänd när det kom in två andra hästar men annars skötte han sig super.

Idag var vi på träning för Marie och Totte fick hoppa för första gången sedan slutet av November (jag med för den delen haha). Var en ganska spänd och pigg Totte, men när han väl slappnade av var han så fin! Vi började med att rida utan stigbyglar och jobba med ställning och vara noga med att jobba med dom på yttern. Hade med det jobbet upp i galoppen. Sedan travade vi övre bommar och därefter hoppade vi på volt. Hoppade sedan diverse linjer med studs och kombination. Allting gick väldigt bra med tanke på hur länge sedan det var vi hoppade. Totte var lite för laddad och jag hade lite svårt att hitta ett mellanläge och blir lite stressa ibland (och gör lite allt på en gång som Marie sa). Men ändå så är jag jättenöjd för det är ändå så stor skillnad på min ridning mot hur den brukar vara och även fast jag stressar så är det ljusår ifrån hur jag varit tidigare. Dessutom är det jättekul att Totte är så himla laddad och pigg och glad, nu är det nästan så man vill att han ska tagga ner lite grann och vem kunde tro att jag skulle tycka så när jag var så himla deppig för ca 2 år sedan när ingenting funkade.

Så summan av det hela, det var värt att jag missade Tour de Ski trots att Hellner kom två och att jag missade Skidskyttet där Lindström kom femma (nä jag är inte sportnörd)

Nu börjar vi komma igång Tottekillen och jag. På Fredag åker jag till ridhuset för ett dressyrpass och på Söndag så blir det markarbete på Sveden.
V.3 blir det träning för Leif och som det ser ut nu blir första tävling v.8 i Avesta. Blir nog 0,90 och 1m bara för att komma igång lite.
Har varit så duktig så jag har redan aktiverat Tottes licens för en vecka sedan, passade även på att ändra ägare på licensen som jag tydligen glömt (i sisdår nästan 3 år haha).

En liten film från när jag var i Globen

Har så jäkla ont i mitt vänstra ben efter i lördags. Är jätteöm på hela utsidan av låret. Kunde inte gå i högklackat på nyår för jag hade så ont. Kan inte sitta ordentligt, gör ont när jag tar på mig byxorna, gör ont när jag setat länge och ska gå någonstans (hej vilken tur att mitt jobb innebär att man sitter ner ca 8h om dagen) dessutom kan jag inte ligga på vänstersida. För det tycker man ju att man borde ha världens mega blåmärken, men nej då.... Inte jag har ett pyttelitet blåmärke, alltså det är inte okej! Har man så ont borde det ju få synas på utsidan också, bah!

Dessutom är det samma ben som jag skrapade upp knät på i våras, lyckades med det fina att skrapa upp det lite till på julfesten. Mitt vänsterben verkar ha något emot mig!


Mina fina ridbyxor fick gå i graven efter jag skrapade upp knät. Sved lite, endast använda 6 ggr innan.