camfra

Sådär då är Tottes steg 1 i #turattjagärsåsötförnuskajagruinerminmatte. Idag har vi nämligen haft en equiterapeut ute som gjort en liten check. Hade bara bra saker att säga om honom. Enda som var är att vi trott att han har varit lite karpryggig bak (har han varit enda sedan vi köpte honom). Men det visade sig att det var ett par koter som lagt sig fel och blivit upptryckta av musklerna, så hon rättade till dom och redan då såg man att han blev rakare i ryggen och mycket mindre bullig. Sedan ska hon komma tillbaka efter ca 14 dagar för att lägga dom lite på plats igen eftersom det är lätt i början att kotorna vill flytta tillbaka sig. Annars tyckte hon att han var väldigt fräsch och fin i kroppen i övrigt. Riktigt skönt att höra. Så nu ska han vila rygga en i ca4 dagar innan det blir dax för sadelutprovaren att koma ut med min nya sadeln som vi beställ. Kommer bli en fin lite nota det här :)

Idag var en sådan dag man egentligen inte vill gå till jobbet. Superhärligt väder och stallet och ridningen klar före halv elva. Sedan satt jag en stund ute i det fina vädret med Molly hemma hos mamma och pappa innan det var dax för jobb. Men trots min förbannade allergi som gör att ögonen kändes som grus ville jag bara sitt där hela dagen!

Seriöst vem vill åka till jobbet i 20 gradig värme och sitta instängd på ett kontor när man kan sitta här hela dagen?


Roade mig med att piffa upp datorn, är man inte bjuden på Estelles dop får man helt enkelt ta Estelle till jobbet ;)

Är det någonting som tänker gå min väg den här säsongen eller? Idag var det bara att konstatera att det är dax att införskaffa en ny sadel efter att den gett min kära Tottekille ett finfint skavsår på manken och efter lite fipplande och lysande med ficklampa konstaterade pappa och jag att den trycker på manken. Tacktack för den, nog för har jag har funderat på en ny sadel ett tag men aja. Nuså blir det lite promenader tills jag får fatt i våran sadelutprovar och skavet läkt ihop lite. Tursamt nog är det inget sår utan bara päls som är borta, men som sagt fortsätter jag rida med sadeln är det nog bara en tidsfråga innan det blir ett sår. Men jag blir tokig! Efter senaste uppehållet med min kära varböld tjurade herr Totteman ihop totalt på en hoppträning och tvärvägrade att hoppa. Tillslut hoppade Fia upp på honom och konstaterade att han bara var tvärtjurig (våran första fundering var faktiskt om han hade ont någon stans). Fick loss honom någorlunda, men hon sa själv att det var bra nära att han inte ville lossa. Men sedan har han ju lossnat, hoppade för Fia bara någon dag senare och han hoppade som att inget hade hänt, samma sak när jag hoppade själv hemma, skuttade glatt allt jag styrde på. Och Anniksa kommentar efter dressyträningen igår var att han såg finare ut en någonsin. Men jaja tur att jag bestämt mig för att ta ett litet tävlingsbreak redan innan sadelbyte konstaterades. För nu ska fokus ligga lite mer på träning och speciellt trimming för lilla latmasken jag har. HAr preliminärt mål att börja tävla i mitten av julia igen (vilket alla tycker är frukansvärt långt). Men har blivit så himla trött på mitt eviga stressande den här säsongen, så nu vill jag i lugn och ro komma igång och inte känna att tävlingen är ju faktiskt nästa vecka nu måååååste jag träna.

...Världens bästa ponnybus! För 1:a Maj fyllde nämligen världens finaste Hookis hela 20 år! Kan inte förstå att han är så gammal, han var ju bara 9 år när jag köpte honom...