Tävling Falu RK
Var iväg till Främby och hoppade en 1m klass idag och ja vad ska man säga. Resultaten det här året följer ju inte riktigt känslan. Kan säga att jag var lite osäker inför idag då det krånglade lite på senaste träningen. Att dessutom underlaget var uselt idag gjorde´ju inte mig så mycket tuffare direkt. Började direkt jag kom in i ridhuset att Fia säger att jag måste lägga om planen hur jag skulle rida till 1:an (att tillägga är att Fia sa när vi gick banan var det viktigaste att jag hade en plan hur jag skulle rida till 1:an), eftersom många valt det vägen (ca 40 ekipage före mig) och underlaget höll inte. Vilket innebar att hela den planen sprack vilket jag inte tycker om när det händer mig. I alla fall red den vägen Fia sa, var superotydlig mot stackars Totte som inte fattade någonting och bröt av till trav när vi red mot 1:an. Min första tanke är "vad sjutton gör jag nu!?", innan jag kom på att framåt ska det vara och fick in ett minigaloppsprång och Totte hade såklart inte en chans att hoppa, vet inte riktigt heller om han överhuvudtaget uppfattade att vi skulle hoppa.
Tog i alla fall om och la honom lite stort men han hoppar utan att tevka, gjorde däremot jag så jag hamnade lite efter i språnget, fortsätter att vara lite osäker mot 2:an, men det hoppar han. Bestämmer mig sedan att nu får velandet vara slut och det är dax att börja rida och resten av banan går hur lätt som heltst. Fick ett ner på 5a då han blev lite tittig upp mot läktaren och tänkte springa på sidan, men jag blev faktiskt bara förbannad isället för att bli osäker och fick honom att hoppa igenom kombinationen ändå, men som sagt a-hindret åkter ner eftersom vi kom lite när inpå det när han försökte sticka på sidan.
Hursomhelst från 3:e hindret och framåt blev det kanon och så glömmer vi hur kasst jag red på 1 & 2 och går vidare helt enkelt :)
Tog i alla fall om och la honom lite stort men han hoppar utan att tevka, gjorde däremot jag så jag hamnade lite efter i språnget, fortsätter att vara lite osäker mot 2:an, men det hoppar han. Bestämmer mig sedan att nu får velandet vara slut och det är dax att börja rida och resten av banan går hur lätt som heltst. Fick ett ner på 5a då han blev lite tittig upp mot läktaren och tänkte springa på sidan, men jag blev faktiskt bara förbannad isället för att bli osäker och fick honom att hoppa igenom kombinationen ändå, men som sagt a-hindret åkter ner eftersom vi kom lite när inpå det när han försökte sticka på sidan.
Hursomhelst från 3:e hindret och framåt blev det kanon och så glömmer vi hur kasst jag red på 1 & 2 och går vidare helt enkelt :)
Tillbaka
Är ätnligen tillbaka i sadeln igen och även tillbaka på jobbet. Men det är betydligt roligare att vara uppe i sadeln igen, trots att min comback på jobbet bjöd både på en fin löneförhöjning och ett påskägg.
Har ridit Totte sedan i fredags och allting går finfint:) Känner mig fit for fight för träning och tävling igen!
Nörd?
Har aldrig riktigt sett mig som en sådan person som är lite tokig i schabrak. Köper bara lite då och då tycker jag och om man ibland hittar på något som man tycker är riktigt fint. Sitter inte direkt och letar schabrak eller har ett särskilt stort sug efter att köpa det hela tiden. Men idag funderar jag på om jag är det i hemlighet. Har nu när jag varit hemma tvättat igenom en stor del av mina schabrak och hängt dom på altanen hos mamma och pappa. När jag nu plockade ner dom insåg jag att det var en hel hög, hela 14 stycken hade jag tvättat, det värsta är väl att det inte är alla mina utan jag har en liten hög kvar nere i stallet. Insåg att jag har nog handlat en hel del ändå, eftersom endast 3 är kvar sedan Marys tid och ett är sedan Hook, resten har jag inhandlat själv. Eller ja utom ytterligare två, där jag vunnit det ena och fått det andra av min granne som tack. Men ändå, trodde inte att jag ägde så många schabrak som jag gör!
Att sitta fast
Haha jag och Totte fastnade lite mellan ett par träd när vi var ute på promenad förra Onsdagen. Jag virrdade bort mig lite och helt plötsligt var vi fast mellan tre träd, så jag var tvungen att backa ut Totte för at komma därifrån haha
När man inte kan rida
Eftersom jag inte kan rida än så får vi lov att longera Totte lite för att han ska hållas igång. Kan säga att det inte gör mig mindre sugen på att rida direkt! Han är så oförskämt fin så jag vet inte vad jag ska göra om jag inte kan rida honom snart igen. Det verkligen bara kliara i fingrarna på mig. Vill bara sitta upp och trimma honom på banan. Men snart snart borde jag kunna rida igen!
Filmade små korta bitar när vi longerade honom i Måndags. Var lite på slutet så ignorera att han inte vill gå fram ordentligt han gjorde det jättebra hela passet annars, så passade han på att försöka komma undan jobb lite när mamma tog över för att jag ville filma lite. Han gick kanonbra med mig i alla fall :)
Filmade små korta bitar när vi longerade honom i Måndags. Var lite på slutet så ignorera att han inte vill gå fram ordentligt han gjorde det jättebra hela passet annars, så passade han på att försöka komma undan jobb lite när mamma tog över för att jag ville filma lite. Han gick kanonbra med mig i alla fall :)
Tröstshopping
Tycker man synd om sig själv så får man tröshoppa även fast det kostar lite pengar. Skjortan jag skrev om igår fanns så nu har jag fått hem en sådan, var ju inte så fasligt dyr endast 199 och den passade jättebra ihop med min Spooks kavaj!
Idag har jag tröstshoppat ett partylinne. Målet är att kunna ha det på lördag då jag förhoppningsvis kan gå ut! Får hålla tummarna för det!
Bildkälla
369:- kostade den, så lite fattigare, men lite gladare är man väl nu ;)
Idag har jag tröstshoppat ett partylinne. Målet är att kunna ha det på lördag då jag förhoppningsvis kan gå ut! Får hålla tummarna för det!
Bildkälla
369:- kostade den, så lite fattigare, men lite gladare är man väl nu ;)
Åhh vad jag vill kunna rida igen!
Den här veckan har verkligen varit kaotisk. Har tvingat mig själv till jobbet eftersom vi haft så otroligt dåligt med personal trots att ja haft så fruktansvärt ont!
Så här spenderades lunchen i fredags (snodde bilden från Louise facebook)
I fredagskväll hade jag så fruktansvärt ont trots full dos av diclofinac och panodil + en extra ipren. Slutade med att sjukvårdsupplysningen sa att jag skulle åka in till akuten för att få lite bättre smärtstillande utskrivet. Vi tyckte att vi hade tur eftersom vi fick träffa en ortoped bara efter en halvtimme. Är så himla glad att denna läkare var så noggrann. Trots att vi sagt att en ortoped satte diagnosen inflammation i svanskotan för två år sedan och en anna sa samma sak i Tisdags ville han ändå kolla lite mer eftersom han sa att det är så otroligt ovanligt. Så han ville kolla lite innan han skrev ut smärtstillande. Två minuter senare hade han konstaterat att någon inflammation var det inte tal om utan jag hade en varböld. Kan säga att han vart riktigt förbannad och ville veta vad läkaren vi träffat tidigare hette. Dessutom ringde han och pratde med en överläkare bara för att var 100% säker och även den sa samma sak att inflammation i svanskotan är så ovanligt så det var sannolikt inte det. Dom flesta har bara läst om det i böcker och överläkaren sa att det finns så få fall så dom vet knappt om det existerar egentligen.
Det som gör mig riktigt förbannade är hur hon för två år sedan kunde sätta den diagnosen på mig så otroligt snabbt. Jag förklarade bara hur det kändes, hon tittade ingenting och kände ingenting, utan bara baserat på min historia satte hon en diagnos. Hur sjukt är inte det?
Hursom sedan fick vi vänta hela natten på kirurg eftersom dom hade så himla mycket att göra. Så vi kom in vid halv tio, halv åtta dagen efter fick jag äntligen åka hem. Helt slut eftersom jag haft så ont under natten och det smärtstillande jag fick först hjälpte bara en stund, så det slutade med att ja fick morfin.
Så himla trist aalt det här, missade tävlingen i Gävle igår, har fått tagit bort min anmälan till Fagersta och avanmält från träningen åt Leif. Vill inget hellre än att rida nu, har inte träffat bästa Totte på tre dagar! ska se om jag orkar ner till stallet lite idag och då ska jag pussa sönder honom!
Som lite tröst ska jag skicka in mamma och pappa på Hööks när dom åker till Ikea och köpa en ny tävlingsskjorta till mig
Bildkälla
Denna hade jag tänkt mig. Så nu hoppas jag på att den finns kvar och att den finns i min storlek :)
Så här spenderades lunchen i fredags (snodde bilden från Louise facebook)
I fredagskväll hade jag så fruktansvärt ont trots full dos av diclofinac och panodil + en extra ipren. Slutade med att sjukvårdsupplysningen sa att jag skulle åka in till akuten för att få lite bättre smärtstillande utskrivet. Vi tyckte att vi hade tur eftersom vi fick träffa en ortoped bara efter en halvtimme. Är så himla glad att denna läkare var så noggrann. Trots att vi sagt att en ortoped satte diagnosen inflammation i svanskotan för två år sedan och en anna sa samma sak i Tisdags ville han ändå kolla lite mer eftersom han sa att det är så otroligt ovanligt. Så han ville kolla lite innan han skrev ut smärtstillande. Två minuter senare hade han konstaterat att någon inflammation var det inte tal om utan jag hade en varböld. Kan säga att han vart riktigt förbannad och ville veta vad läkaren vi träffat tidigare hette. Dessutom ringde han och pratde med en överläkare bara för att var 100% säker och även den sa samma sak att inflammation i svanskotan är så ovanligt så det var sannolikt inte det. Dom flesta har bara läst om det i böcker och överläkaren sa att det finns så få fall så dom vet knappt om det existerar egentligen.
Det som gör mig riktigt förbannade är hur hon för två år sedan kunde sätta den diagnosen på mig så otroligt snabbt. Jag förklarade bara hur det kändes, hon tittade ingenting och kände ingenting, utan bara baserat på min historia satte hon en diagnos. Hur sjukt är inte det?
Hursom sedan fick vi vänta hela natten på kirurg eftersom dom hade så himla mycket att göra. Så vi kom in vid halv tio, halv åtta dagen efter fick jag äntligen åka hem. Helt slut eftersom jag haft så ont under natten och det smärtstillande jag fick först hjälpte bara en stund, så det slutade med att ja fick morfin.
Så himla trist aalt det här, missade tävlingen i Gävle igår, har fått tagit bort min anmälan till Fagersta och avanmält från träningen åt Leif. Vill inget hellre än att rida nu, har inte träffat bästa Totte på tre dagar! ska se om jag orkar ner till stallet lite idag och då ska jag pussa sönder honom!
Som lite tröst ska jag skicka in mamma och pappa på Hööks när dom åker till Ikea och köpa en ny tävlingsskjorta till mig
Bildkälla
Denna hade jag tänkt mig. Så nu hoppas jag på att den finns kvar och att den finns i min storlek :)