Besviken

Var i väg till Högbo igår och är jättebesviken. Skulle ju "bara" hoppa en 90. Är ju lekande lätt för Totte på träning och tre 90cm av tre möjlig har ju varit nolla. Men igår så vat allt helt galet. Han verkade jättetaggad när jag satte upp på honom och började trava varje gång jag kom åt hnom med skänkeln och när jag kortade tyglarna började han studsa på stället. Traven bjöd han på jättebra framåt men i galoppen var han lite stuttig och ville inte rikigt ta framåtdrivande. Framhoppningen var sådär, gick varken bra eller dåligt men tillräckligt bra för att jag skulle känna mig nöjd. Tyckte själv att jag inte fick till det helt 100 , men sprången blev rätt så bra ändå. Sedan kommer jag inte på banan och Totte känns ännu segare. Ettan och tvåan funkar hyfsat men sedan på trean börjar han stå emot och stannar. Visst jag kunde ha ridit bättre än vad jag gjorde, sedan andra försöket stannade han igen. Så då blev jag förbannad både på mig själv och honom och ska säga att det gick verkligen på ren vilja. Men hoppade gjorde han i alla fall. Sedan var det bara att kämpa som en galning för att få honom att hoppa. Fattar ingenting, det var bara som att all ork rann ur honom bara sådär. Eller om han hade träningsvärk sedan i tisdags när vi var hos Fia, jag vet faktistk inte. Tempade honom när jag kom hem och han hade ingen feber. Så han får vila ett par dagar, så ska jag klippa honom för han börjar få världens päls redan! Så ingen omdebut i 1m blir det den här helgen. Kännder mig jättebesviken! Senaste tävlingen gick han kanon, har gått super på dom senaste hoppträningarna och han gick toppen hemma hos Fia. Hade sett så otroligt mycket framemot att få hoppa 1m och så blir det så här. Nä känner mig lite deppig, tycker att jag kämpar och kämpar men just nu känns det här egentligen så typiskt min otur. När jag verkligen vill något så händer det något så att det inte är möjligt. Kan säga att jag känt mig mer nöjd med en pigg och glad häst som vägrat ut sig i 1m än haft det så här. För då hade jag i alla fall fått försöka. Som det är nu kommer det alltid något ivägen! Men samtidigt så är jag ju orolig för Totte också, vill ju veta varför han känndes som han gjorde igår. Håller tummarn stenhårt för att han inte ska bli sjuk igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0